love

Jag är inte den sociala typen. Jag är inte den som vill synas och höras utan jag trivs mycket bra med att finnas i bakrunden. Att vara negativ är inte min starka sida utan att istället rycka på axlarna och tänka att det löser sig gör livet mycket enklare. Dock är mitt tålamod det sämsta man kan tänka sig.
Men när andra går och muttrar över saker och ting blir jag mer irriterad över hur de orkar gå omkring och vara irriterade över en sådan småsak. När folk klagar på saker tycker jag att de är dumma som klagar på en sådan grej. Folk pressar lärare som idioter för att komma med en tidigare buss hem medans jag tycker att de ska hålla käften, för vad spelar det för roll om man kommer hem en timma tidigare. Vad gör man hemma sedan? Då kan man lika gärna ta det lungt och slippa stressa.
Jag avskyr folk som är så himla sociala och gör ingenting annat än umgås med folk, hur orkar man?
Jag har sagt det förut och säger det igen, en stuga utan någon kontakt med omvärlden är perfekt för mig. Usch!