love

Du bad mig att skriva ner mina tankar. Hur sätter man ord på något sådat? Hur kan man skriva ner en känsla som får en att vilja dra täcker över huvudet samtidigt som man vill dra in någons doft i lungorna tills det tar stopp?
Det är precis som i en klämkäck gammal Gyllene Tiders låt, här kommer alla känslorna på en och samma gång. Så känns det. Precis så. Allt blir upp och ner och jag vet knappt ut eller in längre. Hur ska man känna?
Jag vill berätta allt. Från den dagen då allting började fram tills idag. Jag vill berätta alla saker som jag inte berättat för någon, saker som tynger mig. Kanske då kan du förstå vad du gör med mig. Vad du utsätter mig för.
Alla minnen jag försöker förtränga, alla bilder som alltid sitter kvar på näthinnan kommer du och släpper ljus över. jag ser allting klart igen. Från att gå igenom kontroller till att ta klivet in och hamna bakom stängda dörrar, allt det där ville jag låta passera mig, låta stänga in långt inne och aldrig plocka fram igen.
Men dina söta ord och tankar så kommer du och slår sönder allt. Obarmhärtigt hårt och skoningslöst. Får hela min mur att falla. På ett sätt känner jag en enorm lättnad men att mina ben skakar av rädsla kan jag inte förneka.
Allt känns för bra. Otäckt bra. Jag väntar bara på det tillfället då jag kommer inse att jag borde behållt min mur intakt, inte låtit dig plocka bort stenarna.
Så hur sätter man ord på känslor?