love

Nu mina kära läsare ska ni hålla tummarna för att jag överlever natten. Efter att ha sett diverse filmer hemma hos mr J så håller jag mig fast vid att mörkret inte är av god uppsåt. Nejnej, det lurar både det ena och det andra där inne! Natt nummer ett, alltså söndagsnatten, så var jag vaken till pappas klocka ringde vid sex - jag vägrade blunda!
Natt nummer två så tvingade jag mig att släcka lampan vid.. fyra och blundablundablunda. Dör jag så dör jag..
Natt nummer fem vilket blir natten till denna dag gick kalas. Jag har lyckas sparka bort minnesbilden av de blodtörstiga blinda monstren som lever nere i grottor (The descent 1&2).

MEN, igår ringde Kent och frågade om jag ville följa med ut med husbilen. Jag tackade naturligtvis ja då jag inte följt med på hur länge som helst nu. Ja mina kära läsare, jag tycker faktiskt om skogen också - fast det kan vara svårt att tro maybe. Nu blir det visserligen bara en natt men det är mysigt ändå. Kent skulle tydligen iväg till någon skog för att släppa Humle (hoppas han springer vilse!).
Då kommer vi till film nummer två som var gjord på obehag. Ett gäng människor övernattar i en övergiven buss som sedan blir överfallen av vampyrer. Alltså inte fladdermöss som förvandlas till snygga människor som bär rött läppstift till huggtänderna. Nej dessa var.. gråa och riktigt obehagliga! (Stake Land)

Jag ska sitta i en husbil, mitt ute i skogen och försöka att inte ha dessa filmer i åtanke. Jag hoppas att ni håller på mig nu! I need it! Nejdå, så farligt blir det inte. Jag skickar Humle på dom och gömmer mig uppe i mitt loft. Plättlätt!

Hade jag haft kvar alla mina bilder på denna dator så skulle ni fått se min senaste asballa fisk jag drog upp. Tre kilo fiskkraft är en lätt match. Dödade den gjorde jag också, eller? Höhö. Nejnej, mitt jobb är att dra upp och äta fisken - stegen emellan är någon annans jobb.

Vad sitter jag och bloggar för? Jag måste packa!