you're freaking me out
Anledningen till detta var att när jag skulle gå av tåget i Arboga så slår jag i huvudet med världens kraft och konsekvensen är ganska lätt att räkna ut. Huvudet sprängde hela kvällen och jag mådde till och med illa större delen av tiden. Inte kul alls.
Det mest spännande jag har att säga om idag var att jag nu avslutat matte A med ett VG. Det känns oerhört skönt. (Ska jag nämna att jag höll på att få ig på sista provet? *host*) Men nu är det överstökat och jag får dras med stooora håltimmar. Extra kul blir det varannan måndag då jag börjar med matte kvart över åtta, har sedan hål mellan nio och till tio över ett. Sånt gillas inte alls.
Mer spännande idag? Vi fick vara i köket idag och där fick vi 5 saker som skulle ingå i en maträtt. Det är ju egentligen ganska enkelt men när man får uppgiften framför sig så är det som att dra ur kontakten till hjärnan. Men det gick bra i alla fall trots att potatisen kokade sönder.
När jag steg av bussen sedan så var det som att jag fick en sten i huvudet. Illamåendet sköljde över mig och huvudet dundrade som en galning. Förstår inte vad som är grejen. Nu ska jag ta mig något att äta sedan blir det stallet med Tarja förmodligen. Hästnörd som man är.
mitt rätta jag
Mer än att det var kasst på stan har jag inte att säga så jag låter bli.
Bort emot kvällen så blev det att fara vidare till Kungsör. Tummen upp för det. Kanontrevlig kväll med kanontrevliga människor. Mer än så tänker jag inte berätta om kvällen heller.
Ni får fantisera. Var lite kreativa för en gångs skull. Att läsa min blogg ska inte vara en dans på rosor.
he will be back.. i hope
Denna dag har i princip varit helt okej. Nästan mer än okej.
Företagsekonomin på morgonen tillängnade jag till att skriva shalalalalala... på en hel sida. Jag lärde mig ganska mycket på den lektionen. Vi alla ser fram emot provet på måndag va?!
Idrott efter detta, ingen engelska och ingen svenska så vi roade oss på andra sätt. Med Jonna i täten så gick vi runt och letade efter naturläraren Pelle. Vi kan ju säga att ingen gick miste om vem vi letade efter. Himla töntiga vi är! På jugoslaviska (tror jag nog besämt att det var) betyder ordet Pelle något helt annat, vad det är vill jag inte skriva direkt men det hör till könsord för män. Hänvisning; Alexandra.
Annars har jag hunnit med stallet också. Mötte upp Tarja där och vi fixade lite. Fick in höet och insåg sedan att Calles hovblöja gått sönder. Himla kul! Tur att det inte är lerigt ute i alla fall! Han har som sagt ett hål i hovet där köttet kikar fram och att få in skit där är kanske inte det optimala. Men nu har det blivit luftat ändock. Haha.
Så det var bara att tejpa om allt. Förhoppningsvis blir det bättre denna gång.
Imorgon är det Bonde på Stan. Jag ska följa med Maria och Plutten ner en sväng. Russen kommer att få komma in en sväng och ta det lungt och så ska vi se vad Calle tycker om att stå inne. Ska bli spännande.
the reason is you
Eller så var hela meningen bara ironi, lögn eller vad ni nu vill kalla det.
Studiedag idag men jag knallade upp ur sängen redan vid nio. Varför vet jag inte, vaknade innan klockan ringde vilket är ganska förvånande. Kanske börjar få lite rutiner trots allt. Och hungrig var jag med. Men den principen, att äta frukost, kan jag bara inte bryta. (Jag skrev bara sådär för att jag inte vet om jag vill delge att jag är så himla lat..)
Så hela dagen har jag gått hemma och skrotat. Behövdes verkligen! Har känt mig hängig och tung hela dagen, förhoppningsvis blir jag inte sjuk. Huvudvärken har kommit och gått med men verkar ha gett sig nu emot kvällen.
Pappa sa här om dagen;
"Jag kikade på mobiltelefoner idag. Jag tänkte köpa en åt dig men så tänkte jag att du inte behöver en och så köpte jag ingen" - Nehej tänkte jag, det skulle ha varit onödigt att köpa en!
Så idag ringde han och då befann han sig på någon butik och frågade om jag ville ha xx eller xx. Så himla typsikt honom!
Åkte med Tarja ut till stallet. Vi bytte bandage och hade oss. Lindha tipsade om att det är kanon med att ha blöja till sådant och visst är det självklart. Så nu har Calle en blöja på foten. Bomull, blöja och silvertejp. Allt detta är nu indränkt i jodopaxlösning. Superb!
Vi drog även om hagen lite så den är aningen större, och imorgon kommer det hö. Perfekt.
come up closer sweetheart
Hästtjöt idag också. Ni som finner detta ointressant kan antagligen bara skippa detta inlägg.
Calle hade en hovböld. Gustav kom ut, drog av skon och klämde. Redan innan han börjar gröpa så kunde man höra hur det 'kluckade' eller hur man nu ska förklara det, när han klämde med tången.
Men sedan drog han fram kniven och började gräva. Tillslut hittade han på hålet och usch vilken syn. Varblandat blod sipprade ut och ah. Jag ska nog hoppa över den delen. Han tvättade och satte på nytt bandage och detta var mindre klumpigt än vårat. Otippat!
Så Calle och Plutten fick gå ut i min fina sjukhage vilket inte uppskattades speciellt mycket. Trots att Calle hade ont skuttade han omkring men kom inte långt för stängslet. Stackars kille.
Så nu ska vi byta och ha oss med detta bandage och blöta på med jodopaxlösning tills måndag då Gustav kommer igen. Eventuellt så blir det en gipsplugg och så på med sko igen. Men det får tiden utvisa.
Dock kommer inte ridningen komma igång på ett bra tag då han måste stå minst två veckor för skadan bak. Calle som redan nu håller på att krypa ut skinnet, hur ska detta gå?
Hur som helst, lite mysigt att åka och ta in hästarna på kvällen i alla fall. Och bästa av allt, jag får börja mocka redan nu.
sjukling till häst
Visade sig att Calle eventuellt har en hovböld men att det kunde hon inte direkt säga utan det lämnade hon till hovslagaren. Men för tryck vid korset/länden svankade han som en vinthund. Hon visade också något siom varken jag eller Tarja märkt och det var en utbuktning runt höften/bärbenet. Calle har säkert varit så pass klantig att han flygit i hagen och landat på rumpan. Hon trodde dock inte på en fraktur vilket var lättande!
Men akupunktur i rumpan fick han och jäklar vilken effekt det fick! Nålarna satt i runt 10 minuter och när hon drog med fingrarna så var det inte alls lika tydligt markering ifrån Calles sida.
Så nu väntar vi på Gustav som skulle komma imorgon på morgonen. Vi fick förbereda Calle lite med ett omslag. Bomull, en pad och så linda på det. Efteråt så dränkte vi detta i en jodopaxlösning, blev mycket vackert.
Är det nu inte en hovböld så blir vi tvugna till att åka och kolla upp det så för en gångs skull håller jag tummarna för en hovböld.
Jag har även bytit hage på gammelrussen, byggt en sjukhage till Calle och halmat upp hans box. Så han får stå inne nu inatt och imorgon. Sedan får vi se vad Gustav säger. Så ynklig hästen är nu alltså.
klant , klantigare , klantigast
Idag hämtade jag ut två linser till kameran. Ett close-up som jag tänkte pressa på 18-55, både som skydd och som förstoring då. Men tror ni att jag lyckats köpa rätt storlek eller? Klart inte. Jag har 52 på objektivet, 55 på linsen. Passade inte alls. Gick inte heller på telet eftersom att den är på 58. Attans bananer!
Så är det någon som är intresserad finns det ett här. Haha.
Har snackat skit med Mathilda också. alltid lika trevligt.
Nu blir det till att plugga natur samt kika på tv. Imorgon kommer massören till Calle med. Hur ska jag hinna allt?
And you'll begin to wonder why you came
Har väl egentligen inte så mycket att förtälja om helgen.
Kan säga att lördagskvällen var så grymt bra och slutade ännu bättre. Hur nu ni vill tolka det där låter jag vara helt upp till er och eran fantasi. Måla dock inte upp för mycket på väggen, blir så rörigt då!
Synd bara att vissa är så himla egoistiska och tar det som fungerar bäst för en själv och skyller resten på någon annan. Menmen, jag klarade mig finemang på egen hand och det är ingenting mer med det. Så himla tjurskallig är jag faktiskt inte. Även om det kan tyckas så ibland.
Idag var nog en lika bra dag. Hembjuden på middag och trevligt sällskap, trots att mitt lag inte vann på kubb.
God mat, trevligt folk och härligt väder - tack älskade vän.
Precis när jag kommit innanför dörren ringer Tarja och jag fick slänga mig på moppen. Vi traskade hem till Sofia, mamman till Holly som döptes igår. De kikade på bilderna och vi pratade lite sådär. Bestämdes även att jag ska ta några kort till men bara på Holly. Kanonkul! :)
Har inte hunnit pillat något på bilderna mer än att gallra första omgången så ni får ta en originalbild..
Holly
I play my music in the sun.
Vid ett så kom Kent och mamma för att hämta upp mig och vi for ut till Nyckelby. SM i rally, helkasst! Var bara runt ett 20 tal bilar och mer än hälften var otrimmade. Dock var hamburgaren god!
Nej, lika bra att sätta igång att redigera bilder direkt.
"ehm.. jag gjorde ingenting!"
Jag rev köket igår. Eller ja, en del av det i alla fall. Det är inte okej!
I godan ro stod jag och värmde vatten i vattenkokaren när kaklet helt random attackerar mig. Pang bom liksom.
"Eh... pappa.. Jag tror att kaklet ramlade ner"
"Va..?"
"Jag gjorde ingenting! Det bara ramlade ner!"
"Jaja.."
"Men jag gjorde ingenting!!" - Det man inte vet det lider man inte av. *vissel*
"Nejnej, jag har gått och väntat på att det ska ramla ner"
Lite senare så börjar pappa riva ner mer av kaklet som sitter löst och ni som känner oss vet att varken jag eller pappa får saker gjorda inom kort tid.
"Jadu Emilia.. Kommer vi få upp nytt kakel inom ett halvår tror du?"
Annars så gjorde jag en hemsk grej idag med. Emilia + tråkigt + en sax = katastrof.
Whatever you believe
Annars så var det sista dagen på Scheele idag, för denna gång. Blir skola hela veckorna under sex veckor (hinner med ett lov på dessa veckor med) innan vi är tillbaka på hotellet igen.
Det är är riktigt kallt här inne nu för tiden. Dags att ta fram duntäcket, är trots allt bara tjugo grader här inne skulle jag tro. Rena istiden!
Nu ska jag nog ta mig något varmt att dricka och tycka synd om mig innan det blir dags att ta tag i matten.
update
Än är jag inte skjuten. Men jag ville mest meddela att jag kommit underfund med att min blogg är skitful.
Nu ska jag gå och berätta att rum 130 ska ombäddas. Ciao!
There ain't no walls around heaven
Jag blev aldrig skjuten idag, skönt nog. Men jag skulle vilja skjuta mina fötter. Eller ännu bättre, hästen!
Tarja sa att Calle var halt igen. Han tigger bara om stryk. Så nu blir det till att ta ut en equ-någonting (Hållit på med hästar ett bra tag nu men jär mig aldrig det där ordet!) som får klämma igenom honom. Sitter antagligen i bog eller rygg. Säkerligen någonting som inte får läka ordentligt och flammar upp när vi börjar sätta igång ridningen. Han blev ju halt förra gången i samma veva som vi satte igång att börja rida. Så något skumt är det..!
Men nu har jag varit uppe på tok för länge, börjar åtta imorgon så jag ska kila till sängen nu direkt.
"jag vill ha Mary.. en blodig Mary"
Nu måste jag bara få berätta.. Mamma var gift med en man som såg precis ut som min företagsekonomilärare, vi kallar honom Kurt.
De två var inte hemma för tillfället utan jag var helt ensam ute på landet (ja, där jag bor är landet!) och det var inte mörkt eller någonting. Plötsligt så kommer det en man på cykel, han såg helt harmlös ut vid det tillfället.
Hur det sedan utvecklar sig vidare har jag förträngt men det jag minns var att jag låg gömd under ett fönster i mitt rum. Mannen står på utsidan av fönstret, hållande en kniv och pratar om mig (jag heter tydligen Mary) och berättar vad han tänker göra för att plåga mig så pass mycket som möjligt.
Vid denna tidpunkt så står mamma och Kurt vid ytterdörren, jag ser hur mamma pressar sitt ansikte emot dörrglaset eftersom att jag inte öppnat dörren. Lite senare när jag kikar genom fönstret (hur det går till eftersom jag fortfarande ligger under fönstret vet jag inte) så ser jag hur mannen precis hugger ihjäl Kurt och hur han segar ner till marken helt täckt i blod.
Nu kommer mannen tillbaka till fönstret och säger någonting innan han drar sig därifrån.
När ett par minutrar tickat förbi så vågar jag mig ifrån fönstret och går ut i köket.
Hur mamma kom ifrån ytterdörren vet jag inte men jag ser hur mannen tagit sin cykel och är påväg ifrån oss, han såg precis lika oberörd ut som när han kom.
Jag minns också hur jag plötsligt såg hur han klappade Calle som gick och betade i våran trädgård tillsammans med Harry innan han gav sig iväg.
Sedan blev det ett hopp som det brukar bli i drömmar och jag kommer in i vardagsrummet där mamma ligger på soffan. Jag slår mig ner och får en glimt av hur Kurt ligger död på gräsmattan.
I nästa stund så står jag i receptionen på Hotel Scheele och pratar med någon när jag plötsligt blir skjuten.
End of story.
Det var allt i stora drag, mer saker inträffade som att mannen gick runt huset, ryckte i dörrar, knackade på rutor, pratade och så vidare. Sedan finns det saker man bara har ett vagt minne om som hände men som man inte kan placera någonstans. Obehagligt var det i alla fall.
Ikväll ska jag jobba på Hotel Scheele, önska mig lycka till! Ha-ha-ha
you're begging me for mercy
Nu är det söndag.. igen. Jag vill verkligen inte påbörja en ny vecka!
Helgen har varit trevlig dock. Träffat på massor av trevliga människor men även träffat nya och det är trevligt.
Några nyheter har också krypit fram. Ännu trevligare. Men jag är trött. Vill bara tvätta bort geggan i ansiktet
och krypa ner under täcket och försvinna. Anledningen till att jag inte gör det är för att jag vet att jag kommer
vakna och då är det Måndag. Usch.
Fredagen var trevlig föresten. Daniella följde med hem och red Plutten. Blev en sväng vilket den lille herren
tydligen uppskattade. Så fort vi kom in i skogen slog det sprätt i huvudet på honom.
Får göras om, alltid trevligt med ridsällskap!
Daniella och Calle
The first cut is the deepest
Trött tjej bakom skärmen. Jag sa det till mamma, jag ska nog aldrig börja jobba. Det är på tok för påfrestande!
Så det har varit en allmänt seg dag där jag varit blondare än vanligt. Lite pinsamt när det kommer in en
dröse med männsikor som ska äta lunch och jag fattar ingenting. Jag är helt säker på att kassamaskinen
har någonting emot mig! Under alla de dagar jag varit där har jag räknat lunchkassan och aldrig har jag fått
den rätt fören jag räknat minst fem gånger! Och det är då inte jag som gör fel.. Aldrig.
Dock kom mor och hämtade mig idag så vi for över till Eskilstuna.
Fick äntligen mina skor som jag letat efter ett bra tag nu. Passade även på att köpa ett par inlägg till mina hälar,
så nu kanske jag slipper få ont i hälarna och ryggen. Upp till bevis.
Hittade ett par snygga skor som jag passade på att köpa också. Lovar att det kommer komma bilder..
Ni vet en box med fem par strumpbyxor i?
Ja, sådana köpte jag och när vi kommer hem ser mamma att det bara var fyra i. Tummen upp liksom.
Nej, nu blir det en dusch och sedan säng. Är orientering imorgon, efter kör vi på ett skolfoto..!
coming down cold
Hinner inte uppdatera på tisdagar då jag går mellan tre (bussen går klockan ett) och nio på kvällen. När man
väl sedan är hemma så blir det sängen nästan direkt. Fötterna värker, magen är proppfull och huvudet är segt.
Jag jobbade med Maggan igår och attans skickan skön människa. Hon är Arbogabo hon med så jag fick
skjuts hem av henne igår. Sedan så möter vi två cyklande fjortisar och hon utbrister
"Vilka j*vla fjortisar" vilket följs av ett garv. Helt random alltså. Jag trodde att jag skulle dö.
Flera klockrena kommentarer hördes ifrån henne hela kvällen.
Störtsköna människor i köket också, jag trivs verkligen. Fick föresten chansen att smaka allt ifrån á la carte menyn idag tillsammans med alla andra. Supergott! Synd att desserterna inte var med.. 
Blir ganska många egopics nu för tiden. Ska bättre mig!
streck
Blev lite bilkörning idag. Bort till Götlunda, E18 hem till mamma, staden och slutligen hem hit.
Nu har jag lyckats låna en cykel också. Tog upp min gamla blå ifrån mammas källare, men den
tycks ha ett kasst bakhjul så då får jag ta mammas till att jag lyckats övertala henne att knipsa
upp låset till Mårtens cyklar.
Hur som helst. Är trött som en gnu så ska hoppa in i duschen och sedan krypa ner i sängen.
Imorgon slutar jag inte fören nio på kvällen. Dock blir det att käka god hotellmat.
"här gökas det både åt vänster och höger"
Glömde bort att nämna att jag igår nog fick reda på ännu en kusin. Min släkt är så pass stor att ingen har
reda på hur många vi egentligen är. Kusin efter kusin kommer fram och jag är helt säker på att
det kommer att fortsätta så ett bra tag till.
Maria sa igår att hennes kompis hade kontakt med en Daniel Saxin och att han sa att vi var kusiner.
Grejen är ju den att denne Daniel var tydligen i min ålder och han visste vem jag var. Hur mysko är inte det?
Dock är det ju inte helt omöjligt att han är det då namnet Saxin från början bara var ett släkte, mitt släkte,
och har sedan spridit sig. Hur som helst, ska fråga far när han kommer hem.
Kanske hinner med att köra lite idag? 
Här ser ni föresten min nya hårfärg. Lite för djupröd för min smak men vi får la se hur det blir..
nytt utseende..
Yes. Har man ingenting att göra så är detta ett bra tidsfördriv.
Man ska dock se till så att man är på ett bra humör, annars kan det faktiskt gå illa.
Åtminstonde är det så för min del.
Vet inte hur hur ni ser den nya designen men ser det på tok för knasigt ut så prova med att trycka på F5.
Tips och råd mottages mer än gärna då det finns mycket mer att pyssla med.
Är inte helt nöjd över att allt blev vitt men så får det bli ett tag framöver. Bara att stå ut i guess..
we can run away
Nästan precis när jag masat mig upp ur sängen imorse så ringer det.
Tio minuter senare så sitter jag på moppen ut till hästarna. Pojken i huset (en av de alla Eekarna..)
hade ringt till Simone som i sin tur ringde till Tarja och sa att det sprang runt en stor häst på gården.
Men när jag väl kom dit så möttes jag av Emma och Harry. Jag och Tarja som varit kanonsäkra på att
det var Calle som tröttnat och så var det Harry av alla. Det var otippat minst sagt.
Calle är ju den som säkerligen känner på sig att nu är det dags att flytta hem. Antingen det eller så är han
hungrig och uttråkad. Han drog ju sönder ett grimmskaft här om dagen, trampade mig på tårna, vägrade stå
still i stallgången och tippade runt som om han hade ett lejon bakom sig. Så han tycker nog att det är dags
att ge sig av.
Vi hade faktiskt tänkt att flytta hem dem ikväll. Ska bli sjukt skönt att ha alla på samma ställe igen..
it's okey baby, take it one more time
Jag vet varken in eller ut just nu. Ångest över saker som jag borde älska, panik gentemot människor jag borde se fram emot att träffa. Tårar istället för glädje har blivit min vardag. Att få hjälp kanske vore det optimala, men hur förklarar man att bara tanken på att säga som det verkligen är får en att kallsvettas?
Att alla är så trevliga, så vänliga och tillmötesgående får mig att tveka. Jag är inte en sådan människa oavsett hur mycket jag vill det eller inte. Kanske att det går att träna, men hur gör man något dyligt?
Det är pressen som får mig att hoppa ur spår. Alla som knuffar en och peppar till tusen gör att jag saktar ner. Gör si.. du måste.. varför.. det var länge sedan.. kommer du.. länge sedan man såg dig.. besviken.
Jag avskyr måsten. I grund och botten beror det nog mest på lathet men har utvecklats till något så mycket mer. Att jag inte vet vad jag vill skrämmer mig, jag borde inte tveka. Jag vet hur jag borde göra, men jag gör det inte. Förr har jag alltid skakat på huvudet; det är väl bara att köra på, hur svårt kan det vara? Nu har jag märkt att vissa dragningskrafter är svåra att stå emot.
Låt oss hålla tummarna och be - det är nog det enda jag kan säga i dagens tid. Förhoppningsvis kommer saker att utvecklas till det bättre, förhoppningsvis.
just the two of us
Idag blev det till att åka in till Eskilstuna med Ellen.
Första tabben blev på tåget. Vad heter de som går och kikar på biljetterna? Nu är det hon som är K (kärring)..
Es: "Vi åker båda på den.."
K: "Hur gamla är ni då?"
Es: "Jag är femton"
Ep: "Och jag är sexton.."
K: "Då vill jag se ditt leg" - hon kollar på mig
Es: "Men jag har inget"
K: "OM man ska åka två så måste man kunna visa leg. Och du ser ut att vara äldre än femton!"
Es: "Jaha. Jo det gör jag nog, men jag är femton!"
K: "Och du.. Du har inte fötterna på bordet" - Arga tonen och arga blicken åt Ellen.
När vi sedan skulle kliva av tåget så fastnar jag med min väska.
På bussen ut till Tuna Park så sträcker jag fram en femtiolapp ioch säger att vi två ska åka. Chaufören ser konstigt på mig och meddelar sedan att de inte tar kontanter på bussen. Jag höll på att dö då hela bussen var full av folk! Sedan klev vi av en hållplats för tidigt, visade sig att bussen fakltiskt går hela vägen ner förbi ingången.
Hittade ett par supersnygga och sköna skor inne på DinSko inne i stan, när vi åkte tillbaka dit så hade alla affärer stängt.
Och nu sitter jag hemma och har en full bror här som inte låter sin vistelse falla i glömska. Full fräs.
Hoppas komma ut en sväng ikväll. . :)
what a feeling
Pappa kom och hämtade upp mig, jag fick in mina pengar på kontot och vi for iväg till Köping. Hittade ett par suuuupersköna skor dock med ful klack och ett högt pris så det fick vänta. Ska kika lite mera innan jag bestämmer mig. Det måste ju vara ett par sköna skor eftersom man mestadels står hela tiden.
Pappa har lånat Stefans bil, enbart för att visa sina arbetskamrater. Den bilen är tydligen jättehäftig. "Skriv nu i bloggen att du har åkt Saab Turbo x någonting så kommer killarna att börja dreggla när de läser det" - självklart visste han vad bilen hette, det är bara jag som inte lade det på minnet och därför skrev jag sådär. Förstått? Himla töntigt att dreggla när man hör talas om en bil, blir så hiomla vått då!
Nej, nu ska jag inte sitta här och slå ihjäl dötid. Ska kila över till Mathilda och färga håret. Spännande!
"are you taking a nap?"
Men upp kom jag och bussen hann jag också med. Förstår inte vad som hänt, har varit klar innan tio i sju varje morgon. Har kilat iväg vid tio i och att inte stressa som en tok längre känns ovant.
En annan sak är lite knasig. Mustaschklubben har någon sammanstrålning och bor på hotellet. Är både svenskar, engelsmän och tyskar. Det är mustascher i alla storlekar, former och färger. Så när de ska tala med en så dras blicken till deras överläpp, hur känns det egentligen att ha en buske där? En buske som man får tvätta, klippa och till och med kamma? För att få formerna som de har så krävs det ju en del jobb. Det är ganska svårt att höra vad de säger, för det är ju engelska också. Skönt att jag inte kommer vara där varesig ikväll eller imorgon då resten anländer. Räcker med de fyra som var där idag och igår!
Om en timma eller så, så kommer far och hämtar upp mig. Vi ska iväg till banken för att sätta in mina pengar ifrån sommarjobbet. Sedan, om vi hinner, så ska vi vidare till Köping och kika på skor. De skorna jag har nu på hotellet är gamla, fula och trasiga. Dessutom stenhårda att gå i.
Blir eventuellt en promenix med Mathilda senare. Tiden utvisar..
breaking news
Hemma och framför datorn. Precis som det ska vara, eller vad säger ni?
Fader kom och hämtade mig i Köping så jag slapp gå till stationen i mörkret. Tacksamt!
Var faktiskt riktigt kul idag. Fick göra massor av småuppgifter, räkna kassor, räkna rikskuponger och
låsa upp telefoner bland annat. Hann lära känna några sköna människor också. Kommer att bli great det här.
Supergod mat i alla fall, så himla förmånligt plugg.
Har hunnit med att prata med tant T också som förövrigt fyller idag. Hon kom med spännande nyheter.
Riktigt om vad tänker jag inte gå in på eftersom bloggen är tillgänglig för alla.
Men kan avslöja (för att jag inte bryr mig om de får reda på det eller ej!) att jag tycker det ska bli riktigt skönt.
Kanske kan få stallet för mig själv och mocka själv.
Känner hur hornen börjar växa ut nu så jag ska sätta punkt här .
Blogg