my sweet shadow

Ja alltså.. inte för att skryta eller sådär. Men jag är faktiskt reeeedigt grym emellan varven.
Ni skulle sett mina skills bakom ratten idag. Ohmy!
Pappa och jag bestämde oss för att jag skulle köra en sväng. Sagt och gjort och vi styr ivög emot Västerås, den gamla vägen. Då ligger tempen på plus och det går bra. Kommer till en korsning och vi svänger höger - hemåt. Åker en bra bit, solen kilar ner och tempen sjunker till nollan.
Hela bilen börjar fara över vägbanan (nu befinner vi oss på motorleden alltså) och stundtals känner jag hur däcken tappar fäste. Just då var det inte så farligt, för det var sällan det blev så.
Men strax innan Kungsör kunde du spegla dig i vägen! Jag skojar inte, det var spegelis. Det kom så plötsligt och jag tappade helt kontrollen över bilen. Vi sladdade i sidled, hej och hå. Jag hade hunnit släppa på gasen i alla fall och hastigheten låg runt sjuttio. Det tog ett bra tag innan bilen hamnade i spåren igen och jag kunde styra ut i snömoddet och få fäste.
Så jag låg i sextio hela vägen till Arboga ifrån Kungsör i princip. Skillat.

Ni vet när man blir sådär iskall och hjärtat typ spängs. Så blev det när vi svichade omkring. Ohmy. Inte igen tack.
Jag förtjänar en medalj för min tapperhet. Yesyes! Puss

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback