save me, save me

Alltså det här med att blogga går inte alls bra för tillfället. Ber så mycket inte om ursäkt. Jag känner inte riktigt för att jag har något spännande att berätta för er. Det har jag väl nästan aldrig haft innan heller men mitt liv känns lite som att det går på repeat - jag har inte att skriva som ni redan inte har läst så att säga.
 
Har flyttat hem nu, till pappa. Blev helt okej i mitt rum i alla fall, när jag väl fick arslet ur och plocka upp några kartonger. Dock står en klädställning på snedden framför garderoben. Jag VILL ha den framme men det finns inte riktigt plats. Så jag får helt enkelt aldrig mer öppna min garderob. Ganska skönt ändå för det är bara skit i den.. Vi har för många garderober i denna lägenhet, man lyckas samla på sig på jävla mycket skit på så sätt! SJU FUCKING garderober i en liten trea. Sedan har vi ju en stor garderob/förråd dessutom.
Två har jag proppat med kläder plus en ridgarderob. I resterande är det helt ärligt bara en jävla massa skitprylar.
 
Nog om garderober.
 
Jag har världens "vad ska jag bli när jag blir stor" ångest. Ni anar inte! Har varit toksäker på att jag vill plugga missbruk/krim men nu har min hjärna smält bort och jag vet inte längre. Tror jag är för blödigt för ett sådant jobb. Det är otroligt spännande att läsa och speciellt lära sig varför människor är som dom är, jag tycker om att analysera och studera beteenden. Men jag är inte lika säker på att jag skulle palla det som ett heltidsjobb, eller om jag ens vill det.
Just nu är tankebanan inne på om jag skulle totaltrotsa min mamma och läsa undersköterska. Finns på Komvux att läsa ca 1 1/2 år och kan inte tänka mig att det skulle bli allt för svårt (hej optimist!) att få ett jobb inom det. Att jobba inom äldreomsorgen (undersköterska öht) hela mitt liv vet jag redan att jag inte vill göra. Med det ger mig tid att åtminstone fundera och tjäna lite pengar tills jag kommit på rätt köl igen. Men jag vet inte..
 
Sovandet fungerar inte. Jag är inte direkt förtjust i sådana hjälpsamma piller att jag inte helt vill söka hjälp heller. Man somnar ju tillslut, ellerhur?! Har inga problem med att vara trött för det är jag ganska ofta. Just i skrivande stund är jag så trött att jag vill slå en stekpanna i huvudet men jag kan INTE sova. Spelar knappt någon roll hur länge jag försöker för tillslut blir jag bara irriterad och då är det kört.
Det är så himla dumt för jag blir tokslut runt fyra-fem och somnar i princip stående men då känns det onödigt att sova för ett par timmar. Knepigt det där, man blir tjock av att inte sova. Det är nog därför jag är det. Nu mår jag lite bättre. Haha.
 
Nää.. nu ska jag kila och sätta min dammiga systemkamera på laddning. Jag, mamma och (Mårtens)Maria åker över till syster (Maria) på torsdag och då har jag tvingat mig själv att sätta minnena på bild. Förhoppningsvis så blir det bra väder och några fina bilder. Återstår att se..