love

Nu är man hemma igen.
Sitter här nyduschad och smälter allt som hänt under dessa dagar.
Mestadels har varit bra. Ska man bo tillsammans med tre Saxinare, en nybliven Saxinare, två hundar och tre valpar så kan det inte gå som på räls alla gånger. Och även om syster flyttat till ett större hus så blev det trångt ändå. Trångt och kallt. Dock så fick jag ganska snart lära mig hur man gör en brasa och håller den vid liv. Tror nog att dom tröttnade på mitt gnällande om hur kallt det var. Sedan ska ni veta, var det varmt dygnet runt. Men på dagarna fick kaminen vila lite, underbart väder ute.
Har varit med om spännande saker också. En dag så for vi över till Norge. Det var en obekväm resa! Jag fick nämligen trycka in mig i skuffen då Jocke också var med på den resan. Till råga på det så upptäckte jag en spindel också. Panik.
Men fram kom vi och fy vad fint det var. Vattenfall. Och inte ett litet sådant heller. Nej, det brusade som bara den. Trappa upp var det också. Bilder kommer nog att dyka upp.
Så besökte jag, syster och bror Dragonkullen. Jag har fått ett nytt 'vackraste ställe'! Först åkte vi en massa bil, kom fram till något som liknade en fotbollsplan, gick över den och kom på in på ett eljuspår eller hur det nu stavas. Ett belyst spår som man utövar fysik på. Vi traskade på en bra bit innan det blev till att braka in i skogen. Upp för berg klättrade vi och när jag trodde att syster lurat oss så var vi framme. Mäktigaste synen på länge!
Rakt nedanför oss så låg havet som en stor flod och Norge på andra sidan. Man kunde se hela Halden och de båda broarna. Solen låg på och reflekterade sig i vattnet likt glitter. Borta i horisonten kunde man se bort till Danmark. Nej fy, himla vackert var det! Så där satt vi ett bra tag innan vi traskade neråt igen.
Den dagens idioti var att minneskortet till kameran låg hemma hos Maria medans jag hade släpat runt på kameraväskan hela vägen. Lagom putt blir man.
Har gått och blitt rödhårig med. FY!
Jag hatar SJ!

Känslor man inte kan sätta ord på, hur ska man hantera det?
Hur kan man sätta känslor åt sidan och sluta bry sig?
En sak vet jag, all min respekt för både bror och syster är borta.