uprising

Det här med att sova är tametusan verkligen inget för mig, i alla fall inte på nätterna. Jag älskar att sova. Det är nog lite av ett tonårssyndrom?! Hur som helst, nu börjar jag komma in i en period där jag inte kan somna, oavsett hur trött jag än är. Jag sover ingenting på dagarna och nu på sistone så har jag blivit uppjagad utav tant T himla tidigt. Jag vet inte när jag sov längre än till tio senast. Knappt ens till nio.
Hur som helst, har haft tidiga mornar och fullspäckade dagar nu i ett par veckor, är svintrött på kvällarna och ögonen korsar varandra men sova det kan jag minsann inte ändå!
 
Tant T kom förbi på frukost (fast så givmild att hon fick mer än kaffe var jag inte!) innan vi fortsatte skitsnacket om hur otroligt korkade människor är ute i stallet. Tog en vända till Ängslogen i det underbara vädret. Solen stekte rätt bra där ett tag. Hur som helst, är inte så mycket spännande som sker i stallet. Eller jo, fast direkt spännande är det nog ändå inte. Att ta upp det i bloggen känns inte som en bra idé men kan förtälja att frustrationen är stor hos både mig och T. Hjärtskärande. Vi får hoppas på att alla människor tillsist tar sitt förnuft till fånga. Punkt.
 
Fick ett ledsamt meddelande utav T nästan precis när hon släppt av mig hemma. Deras lilla bjäbbapa lekte en tuff lek med en stor och hård bil. Tyvärr så lämnade han jordelivet. Så nu finns det ingen liten hårig nakenfis som skäller som en stucken gris när man prasslar i gruset utanför hans fönster. Lilla fina Mini! ♥
 
Efter att jag klappat den lille krabaten och sagt adjö var det jobbtime för min del. Inte alls speciellt taggad men plånboken säger tack om en månad! Har blivit inbokad ända tills på fredag. Så jag skulle vilja kunna sova just nu då jag börjar kvart i sju imorgonbitti. Woho, eller något sådant.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback