love

Tjoho, hejsan i lingonskogen..! Jag är hemma igen, framför min käraste dator. :3 haha.
Dagarna som gått har varit superhemsk blandad med superunderbara ögonblick, sådana man aldrig vill glömma. På ett sätt vill jag spola tillbaks tiden och sett till att jag aldrig åkt, men på ett annat sätt var det en sådan vecka man kan behöva ibland. Kan dra lite snabbt vad som hänt.

Torsdag:
Packar husbilen samt det sista till jobbet. Runt halv sex gav vi oss iväg mot Åkers Styckebruk och var väl framme runt sju. Fanns en automat där man fixar fram fiskekort och stuff men den vägrade att sammarbeta. Så det bliev till att ta oss runt och fråga hur man skulle göra. det hela slutade i att den ena som äger fiskegrejset blev uppringd. Dock var han i Sundsvall så han fick ringa en annan som hade nycklar. Så vid åtta kanske så hade vi tillslut fått fram fiskekort och vi drog vidare. Var superfina sjöar och mycket bra fiske. Det vakade och fångades runt hela sjön i stort sett regelbundet.

Fredag:
Kanonväder, blåste och så men solen stekte inte och det var uppehåll. Perfekt fiskeväder med andra ord! Ingen fångst för varken mig eller Kent på förmiddagen och det verkade inte som om någon annan fick någonting heller. Verkade dött på kvällningen också. Där emellan så kom det en regnskur och jag stod som ett fån kring en gran för att inte bli blöt, Kent däremot drog på sig sin supersnygga regnskappa som seriöst är skrattretande. Men fungerar det så är det ju super.
Hur som, Kent började packa ner sitt spö men jag lät mitt ligga kvar i. Plötsligt hör vi ett stor vak precis intill oss men varken jag eller Kent reagerade. Sen ser jag bara hur den mannen rusar emot mitt spö och hugget tag i det innan det skulle fara ut i sjön. Sedär, då vart det vart i mig med och jag fick dra upp min första ädelfisk helt by my own! Superkul verkligen, jag kunde seriöst inte sluta le! En fet regnbåge vart det, uppfiskad på degmaskar. Vägde sägerligen tre kilo. Jag åt av den på kvällen! Ricki med..

Lördag:
Nada fångst men superkul ändå. Fick ett oväder över oss. Det vräkte ner, åskade och blixtrade. Jag hade dock regnkläder på mig så jag var torr. När detta väder dragit förbi så förvandlades sjön till som hämtat ur en saga. Jag och Kent hade nu placerat oss i en vik där det fanns en hel del näckrosor. Hur som, solen tittade fram och glittrade i vattnet, ånga drog ut över sjön och då och då ramlade ett par regndroppar ner i vattnet. Vackert må jag säga! Fick en smärre dålig bild på det hela som jag säkerligen kommer lägga ut. Men min mobilkamera är inte den bästa!

Söndag:
Packade ihop sakerna och gav oss iväg mot Gnesta. Fjärilarna hoppade i min mage då vi närmade oss Ånhammar. Fråga mig inte varför just det stället men det var superfint! Hur som, kom fram till Rocklösa tillslut där jag träffade Lenas man Anders som visade mig vart jag skulle sova osv. Senare kom Lena och jag fick lite instruktioner och så. Vid tre kom barnen så det vart att hälsa på föräldrar samt visa alla barn vart dom skulle sova. Sedan gick vi alla och kollade på hästarna och så. Träffade rumskompisen Antonia med, supertrevlig!

Blir en aning onödigt om jag drar allt dag från dag då det såg nästan likadana ut i uppbyggnad. Klockan ringde klockan sju och då var antingen jag eller Antonia tvungen att masa oss upp för att gå bort men jobbiga barn till Börsnäs som ligger säkert 4 km därifrån. KUL! När dessa hästar var inhämtade så vart det frukost, sen ridning. Lunch, teori, fika, ridning, bort till Börsnäs, middag, aktivitet av något slag, nattmacka vid nio och sedan sova vid tio. Fick ingen ledig stund alls vilket gjorde en totalt slutkörd!
Min uppgift blev att antingen hämta hästar på morgonen eller göra frukost, hjälpa barnen i stallet och sedan springa runt med förbaskade ungar som åker på ridläger utan att kunna rida på ridbanan i tre timmar och sedan fixa fram bestik och stuff till middagen osv. Plocka in disk i diskmaskinen, se till så barnen mockade ordentligt och liknande. Det var mycket spring och stress precis hela tiden! Sedan kan jag ju inte säga att jag vart speciellt rättvist behandlad.. >< Jag såg till att hästarna blev sadlade till första gruppen skulle rida (sen var ju jag på ridbanan och Antonia i stallet) osv, och det är ju inte meningen att det är jag som ska sadla eller tränsa hästen. Det är inte heller jag som sinkar gruppen så att dom inte kommer i tid. Det var ständigt ett barn som sa "Emilia, jag måste gå på toa" när det var fem minuter kvar, eller "Emilia, ska man sadla?" när alla andra höll på att tränsa och jag tydligt sagt att alla måste skynda sig. Jag kan ju heller inte rå för om någon är dryg och sinkar alla andra. Nej, det jag fick höra när vi kom upp till ridbanan var "Emilia, det tar för lång tid i stallet!" tack, jo jag vet, men hur kan det bli mitt fel? Ska inte fem ridelever hinna sadla, tränsa och sätta på sig hjälm osv på trettio/tjugo minuter? Paah!
Förutom denna grymt påfrestande stress så har jag faktiskt lärt mig en massa. Lena är en superduktig ryttare och har jätte många bra tips och kundkap. Hennes hästar inte inte några avdankade ridskolehästar inte! Kan man inte rida ordetligt så går inte hästen fram så är det bara! Rider du inte rätt med sittben eller inte sitter rakt över hästen så kommer du inte kunna svänga. Och jag kan säga att det var få i denna ridgrupp som kunde komma fram i trav eller vända över ridbanan.. Huh! Det är faktiskt lite smått läskigt. Barn som ridit i över två år (jag kunde åtminstonde en hel del när jag ridit ordentligt i två år) som inte kunde stanna hästen, vända över ridbanan, få hästen i trav eller ens hoppa. Hur som, ridkvalitén på dessa barn var jobbigt låg! Vissa ungar sa till och med "Hästarna på ridskolan är inte såhär jobbiga att rida" - bara det påvisar ju att det inte riktigt förstått var hästarna på ridskolan gör, dom följer det ridläraren säger eftersom dom vet vad som förväntas göra. Säger ridläraren trav så travar hästen..
Som sagt, jag tror inte att jag kommer jobba där igen, men jag funderar nästan på att åka dit på något läger senare. Kommer säkerligen bli mycket bra, kunskapsmässigt.

Jag var supertöntig när jag kom hem. Åkte ut till stallet direkt och när jag fick se Calle så började jag seriöst att gråta. Jag fattar inte hur jag kunnat sakna honom så grymt. Allt bara släppte, stressen, hemlängtan och allt. Jag var hemma igen och den känslan är obeskrivlig! Jag har varit borta ifrån honom i stort sett lika länge som jag vart nu men det har på något sätt inte vart samma sak! Men men.. Han har gått upp i vikt denna vecka och en himla massa saker här förändrats i skogarna. ^^ Det kändes helt jättekonstigt när jag red. Ja, jag kunde inte hålla mig, hade inte ridit sedan den fjärde juni och var grymt sugen så det vart en lugn barbackatur i skogen. Härligt värre! Hur som, hovslagaren skulle komma den andra juli har jag för mig och då tänker jag sätta igång med ridningen på riktigt. Nu har han latat sig hela sommaren och nu måste hans kondis byggas upp, han ska utbildas ordentligt. Jag ska bli en bokmal, läsa allt jag kan om att vidareutbilda en häst. (haha, får vi se hur det går. Kommer säkerligen sluta i slakt om ett par år. ;)) Men det kan bli spännnade, se hur långt man kommer.
Nästan direkt när jag kom hem så ringer Dennis och frågar om jag ville vara barnvakt. Jag som aldrig kan säga nej åkte över och så. Skulle bara vara där ett par timmar. Han och Angelica gick vid elva typ och skulle komma hem om två tre timmar. Sure. Jag var hemma kvart över tre. Supertrött över att inte ha fått sova ordentligt (har sovit superdåligt där borta) så grät jag för minsta lilla. När jag låst garaget för att klockan var så grymt mycket, när jag kom in i mitt rum, för att jag tyckte det var så grymt skönt att vara hemma och när jag la mig i sängen för att det nog var den skönaste säng jag sovit i.
Jag är nog smått psykiskt störd ändå.

Nej, nu har jag ödslar på tok för mye tid här. Ska hoppa in i duschen och sedan fara över till Dennis och hämta min mobil som jag glömde. Sedan ska jag leka med Johlin. :)

Blir att fara hem till bästaste snart. Både själv och sedan med Calle, superkul!

(För er som märkt, jag har använd ordet grymt något grymt mycket i detta inlägg. ;) haha)