i just ask why .. why me?

Jag har inte skrivit på ett tag. Dessa senaste dagarna har varit.. upp och ner!

Jag skulle vilja skriva massor. Men orden rinner av mig. Jag vet inte vad jag ska säga. Jag vet ingenting. Handfallen, mitt i ett vägskäl. Detta är oroväckande likt budgetfilmer.
Dessa få rader har tagit mig tio minuter. Tio minuter av knappande, suddande och läppbitning. Vågar jag publicera det jag egentligen vill skriva? Vågar jag dela med mig av det jag faktiskt känner? Vågar jag erkänna att jag nog ljuger för dig ständigt? Jag väljer att vara tyst, åtmintone just för tillfället.

Jag minns fortfarande varje samtal och oavsett hur mycket jag avskyr det så får jag den sugande magkänslan när jag inser att det är du som gömmer dig bakom det dolda nummret. Det finns en till , någon jag värderar mer i detta tillfälle. Någon som inte ger mig skuldkänslor för att jag missar ett samtal eller får mig att känna mig lätt när morgonen gryr, du borde lära av honom. Jag trodde du kommit över mig tillslut. Men uppenbarligen är du bara ute efter att leka och att förstöra.

Nej, jag har nog haft roligare sommrar. Och någon söt rik norrman har jag inte fått fatt på ännu.. Tummen ner!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback