love

Okej. Jag lever fortfarande. Jag körde inte av vägen, jag krockade inte och jag fick inga tutande bilar bakom mig. Man kan alltså sammanfatta det som att jag är rätt grym.
Blåsa fick jag göra, skapligt läskigt. Sedan har dom en ultra mordern bil. Jag skojar inte. Så jäkla dryg! Får man kärringstopp (vilket jag givetvis aldrig får.. ha-ha-ha) så trycker man bara ner kopplingen igen så startar bilen av sig självt. Supersmart!
Diselbil var det tydligen med. Men den gasade av sig självt? Inte sådär löjligt som pappas bil gör, som enbart småkryper fram. Nejdå, låg jag på tvåan och skulle svänga så måste man vara snabb på bromsen. För ligger jag för sakta så gasar den på. Är man då inte beredd utan tycker man har en behaglig fart och släpper bromsen så flyger man iväg. Tur nog hade jag en söt man (eller han var orangehårig, all behåring som jag såg, var orange!) som kunde bromsa åt mig när jag fick blackout!

Gick bra i alla fall. Kan hantera växlingen i största mån i alla fall. Känns rätt okej.

Lunchade med Mathilda och söta Amelia efter detta på Stadsgården. Supermys. Proppmätt!
Iväg med tåget och till praktiken. Orkar nog inte gå igenom vad som skedde. Fullt upp i alla fall.

Pratade med en gäst i telefon, förklarar vägen till hotellet för dom var helt lost. Kvinnan är skapligt upprörd. Dom kommer tillslut upp och jag checkar in dom. Några minuter senare kommer samma par upp igen - det bodde någon på rummet?! Jag hade tabbat mig totalt och skrivit fel nummer på deras nyckelkort!
Kvinnan ännu mer upprörd.
Paret kommer upp, nästan direkt efter att jag och H pratat om deras rum - risken att det inte var dubbelbäddat var stor i och med att det inte stod noterat.
Absolut. Paret dyker upp igen! Vi uppgraderar då dessa, H går ner och byter rum medan paret äter mat.
Kvinnan kommer sedan och ber om ursäkt över att hon varit så himla upprörd. Det var fel tid på månaden.. Hehe.

Nej, vad gör jag uppe nu?
Bums i säng. Klockan ringer runt fem, sju är det praktik igen. Drygt! Puss